A-cat

Hur angör man en flytbrygga?

18 Sep 2024

Att angöra sin båt på rätt sätt är viktigt för att undvika skador på både din båt och brygga. Flytbryggor och fasta bryggor skiljer sig åt i konstruktion och rörlighet, och det påverkar hur man ska närma sig och förtöja. Oavsett bryggtyp är det alltid viktigt att ta hänsyn till väder, vind och vattenstånd.

En flytbrygga är konstruerad för att följa med vattennivån, vilket ger den en viss flexibilitet. Detta innebär att förtöjningslinorna behöver ha mer spelrum för att inte skadas när bryggan rör sig med vågorna. Fastän flytbryggor kan vara mer anpassningsbara i varierande väderförhållanden, kräver de ofta en mer flexibel förtöjningsteknik.

Angöra en flytbrygga

När du angör en flytbrygga är det viktigt att tänka på bryggans rörelse. Förtöjningslinorna bör vara lösa nog för att hantera förändringar i vattenståndet, men samtidigt tillräckligt strama för att hålla båten på plats. Använd gärna elastiska tampar som kan följa med rörelserna utan att slitas. Placeringen av fendrar är också avgörande, eftersom bryggans flexibilitet kan medföra att båten kommer närmare än vid en fast brygga.

Angöra en fast brygga

En fast brygga är stabil och rör sig inte med vattennivån. Detta gör att förtöjningslinorna kan vara något kortare och stramare. Vid fast brygga är det enklare att bedöma hur nära du kan ligga eftersom bryggans konstruktion inte förändras med vädret. Dock bör man alltid vara beredd på att väderförändringar, som stark vind eller hög sjö, kan påverka hur båten rör sig mot bryggan.

Viktigt med simkunskaper

15 Nov 2020

Runt 2 miljoner svenskar har uppget att de inte kan, eller är osäkra på om de skulle klara av att simma 200 meter. Det är många av dessa som låtit bli att bada i havet eller i sjön på många år just på grund av att de inte kan simma. Om man är ofta ute på sjön, på båten, så är det en livsnödvändig kunskap att ha, även om man bör ha flytväst på! Det går att gå på simskola även som vuxen. Det finns bland annat en simskola i samarbete med Svenska Livräddningssällskapet.

Det finns en definition på vad att vara simkunnig innebär och det är att om man faller i vattnet, får huvudet under ytan, klara av att få upp huvudet över ytan igen samt simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter är ryggsim. 

Använd alltid flytväst på båten

Simkunnighet samt en vattenvana är en bra livsförsäkring mot drunkning, men det är även nödvändigt att ha på sig en flytväst i båten. För hur bra du än kan simma, så kan omständigheter göra att du inte klarar av att vara i vattnet annars. Det finns idag flytvästar för vuxna, för barn och till och med för hundar. 

När du väljer flytväst så ska den vara i rätt viktklass, samt att den ska sitta bra på din kropp. Den får inte sitta för löst, för då kan du glida ur den. 

Idag finns det finns tre flytväststandarder indelade efter flytkraft i Newton (N): 50, 100 och 150N.

En flytväst med 100 N i klassning är den så kallade ”klassiska” flytvästen. Den är lämpad för vuxna som inte kan simma eller barn under 40 kilo. Denna väst är alltid gul, orange eller röd och försedd med reflexer.

Lär dig segla

18 Sep 2020

Alla kan segla, oavsett ålder. Det är bara att börja med grunderna så att säga. Det innan du ger dig ut för att köpa en båt. 

Fyra sätt att segla på

Halvvind. När man seglar med halvvind ser man till att vinden kommer från sidan. Sedan släpper man på seglen för att uppnå önskad balans och hastighet.
Bidevind. Bidevind innebär att man seglar med hjälp av att vinden kommer snett framifrån. Då gör man allt för att hålla sig så nära vinden som möjligt utan att seglen börjar fladdra.
Läns. Vid Läns kommer vinden akterifrån och fångar så att säga in båten på vägen. Då får man möjlighet att pressa in seglet på båda sidorna. Det här är en seglingsform som kan vara aningen svajig. Men det är inte farligt så länge man inte få en ofrivillig gipp. Då faller båten tills vinden fångar upp den akterifrån igen.
Slör. Här kommer vinden snett bakifrån, och för att få rätt balans på båten behöver man släppa ytterligare om skoten. Båten seglar generallt mycket fint och stabilt med slör.

Smart med seglarkurs

Det effektivaste sättet att lära sig att segla på är så klart att gå en seglarkurs. Då får du lära dig allt du behöver veta av kunniga instruktörer. Det finns flera seglarsällskap att vända dig till runt om i landet.

Seglarordlista

21 Aug 2020

Här är en lista med seglartermer som kan vara bra att kunna eller ha hört talas om. (Listan har vi lånat av Sjösportskolan)

• Akterrunda. Bågformen på ett segels akterlik
• Akterstag. Stagar masttoppen akteröver
• Akterstagslatta. Förlänger mastens toppbeslag akterut för att tillåta större akterrunda på storseglet
• Anfallsvinkeln. Är vinkeln mellan luftströmmens infallsvinkel och och segelprofilens korda
• Avdrift. Den avvikelse från den styrda kursen som orsakas av vind och ström
• Avlastare. Ett beslag som låser fast skot och fall
• Babystag. Sitter i höjd med de aktre undervanten och stagar mastens nedre del förut
• Backstag. Stag som spänner upp förstaget
• Beslagsband. Band som används till att surra fast ett nedhalat segel
• Beslå. Surra fast ett nedhalat segel
• Bidevind. Segling ca 45 grader mot vindögat
• Bimini. Ett solskydd över sittbrunnen
• Bindrev. Storseglet revas en eller flera nivåer mha. en lina som träs genom en rad av öjetter
• Block. En trissa som leder skot och fall
• Blooper. Asymmetriskt undanvindssegel
• Bog. Riktning i förhållande till vinden t.ex. kryssbog
• Bomkapell. Storsegelskydd när det ligger vikt på bommen
• Bomlik. Storseglets bomkant
• Bomrullstor. Storsegel som kan rullas in i bommen
• Bomsax. Stötta till storsegelbommen
• Bomtält. Ett kapell lagt över bommen och som är öppet förut och akterut
• Bomuthal. Sträcker storseglets bomlik (botten)
• Bottenrev. Det djupaste revet som kan tas in i ett segel
• Broach Okontrollerad upplovning vid spinnakersegling
• Brytblock. Ett fast block som leder skot och fall
• Bräcka. Skota focken i lovart. (bromsa med segel)
• Burka. Med kroppsvikten väga upp en krängande båt åt lovart
• Bändsling. Surrning med tunn lina eller garn
• Bära av. Att med handkraft förhindra att en båt törnar emot ett annat föremål
• Checkstag. Undre backstag
• Crosscut. En segelskärning med segelpanelerna (våderna) vinkelrätt mot akterliket
• Cunningham. Trimtamp ovanför halshornet som sträcker förliket eller mastliket neråt
• Dejsa. Glida bakåt med vindens hjälp
• Dikt bidevind. Segling så högt i vind som möjligt
• Dirk. Lina som håller upp bommen
• Downwash. Den avböjning av luftströmmens riktning åt lä som har skett akter om ett segel
• Dreja bi. Driva med stäven snett mot vinden
• Driva. Att okontrollerat föras i den riktning som bestämdes av rådande vind, vågor och ström
• Fall. Lina att hissa eller fira segel med
• Falla av. Gira ner från vindögat
• Fallavlastare. Anordning som låser fast fallet.
• Fallgirig. När segelbåten har en tendens att falla
• Fallhorn. Det övre hörnet av ett segel till vilket fallet fästs
• Fartvind. Vind som skapas av båtens fart
• Flytande skotpunkt. Med kontrollinor ner till sittbrunnen kan förseglets skotpunkt flyttas steglöst
• Fiolstag. Stag som hindrar masttoppen att böjas
• Fira. Ta ner ett segel
• Fock. Litet försegel
• Fullängdslatta. Latta som sträcker sig utmed hela storseglets bredd
• Förlig vind. När vinden kommer in akter om tvärs
• Försegel. Segel fäst vid förstaget
• Förstag. Stagar masten föröver
• Förstagsprofil. Profil med ränna fäst vid förstaget där förseglets replik träs in
• Förtöja. Göra fast båten vid tex. brygga
• Gaj. Spinnakerns lovart skot
• Gast. Tillfällig besättningsmedlem under kappsegling
• Gennaker. Stor genua på gränsen till spinnaker
• Genua. Försegel som sträcker sig akter om masten
• Gippa. Undanvindsvändning
• Gira. Svänga, ändra kurs
• Hals. Den sida från vilken vinden kommer in exv. styrbordshals
• Halsa. Fästa seglets halshorn
• Halshorn. Seglets nedre och främre horn
• Halvvind. Segla med vinden in tvärs
• Hook. Uppböjning åt lä i akterkanten på ett segel
• Horn. Seglets hörnen
• Hundsvott. Fast ögla i undre ändan av ett block
• Häckstag. Akterstag
• Höjda. Gå närmare vindögat
• Höjdtagning. Hur högt man kan segla mot vinden
• Inre förstag. Stagar mastens mittsektion föröver
• Inrullningslina. Lina för inrullning av rullfock
• Kantra. När en båt välter åt sidan och inte rätar upp sig
• Kastblock. Öppningsbart block
• Kaus Ring- eller hjärtformad skoning inuti en ögla på tågvirke
• Kick(talja) Håller ner bommen
• Kickstång. Stång mellan mastfoten och bommen som håller bommen uppe
• Kryssa. Sicksacksegling snett mot vinden
• Krysställ Den sammanlagda ytan på fock o stor (standardytan).
• Krängpinne. Ledbar förlängare till rorkulten
• Kursstabilitet. En segelbåts förmåga att bibehålla sin kurs utan rodrets inverkan
• Kutterstag. Inre förstag i höjd med backstagen som stagar mastens övre sektion föröver
• Kära. Segla mycket nära t.ex. en udde
• Latta. Styvar upp ett akterdelen på seglet
• Lateralplan. Horisontell projektion av undervattenskroppen
• Layline. Den tänkta linjen varefter en båt kan segla till det tänkta målet utan att gippa eller slå
• Lazy bag. Storsegelkapell som öppnas uppåt
• Lazy jacks. Linsystem som samlar storseglet på bommen
• Ledblock. Block som leder linor i en viss riktning
• Ledvagn. Travare på skena för sidförflyttning av storskotet
• Skena som skotet till den självskotande focken åker fram och tillbaka på
• Lift Trimtamp med vilken spinnakerbommens mastinfästning regleras upp och ner
• Lik. Kanten på ett segel
• Likränna. Spår i mast vari seglets mastlik löper
• Litsa. Montera ett segels lik på bom, mast eller förstagsprofil
• Litshake. Hake med vilken ett försegel fästes till förstaget
• Lova. Gira upp mot vindögat
• Lovart. Den båtsida där vinden blåser in
• Lovgirig. När segelbåten har en tendens att lova
• Luffa. Att pressa upp en annan segelbåt mot lovart
• Lä. Den båtsida där vinden blåser ut
• Länsa Segling med vinden in akterifrån
• Lösfotat storsegel. Storseglet är fäst vid bommen bara vid hals- och skothorn
• Mastheadrigg. Rigg där förstaget är fäst i masttoppen
• Mastkrage. En mastkrage är en tätning mellan masten och däcksringen
• Mastlik. Storseglets mastkant
• Mastskädda. Triangelformat fäste för akterstaget i masttoppen
• Masttoppsrigg. Rigg där förstaget är fäst i masttoppen
• Mojna. Avtagande vind
• Naja. Binda fast med segelgarn
• Nedhal. Trimtamp som håller ner spinnakerbommen
• Nock. Bommens ände, främre eller aktre
• Nyckstek. Knop med ögla som löses genom ett ryck
• Partialrigg. Rigg där förstaget inte är fäst i masttoppen
• Pistolhake. Öppningsbar bygel som fäster förseglets förlik vid förstaget
• Plattläns. Segling med vinden in rakt akterifrån
• Planrev. Trimtamp mellan aktre bomnock och akterlik för planing av segel
• Polardiagram. I ett polardiagram kan man läsa av vilken teoretisk maxfart man kan ha vid olika vindstyrkor och vindvinklar
• Prevetergaj. Tamp som hindrar bommen att slå över vid gipp
• Pålstek. Knop som ger en fast ögla
• Rake. Mastlutning akterut
• Rank. Är en båt som är instabil i sidled
• Rappa När en lina dras ur ett block
• Replik. Insydd lina i mastliket som löper i mastrännan
• Rev. Den del av segelytan som försvinner när man revar
• Revkrok. Fäste på för revöglan vid mastliket
• Revlöddra. Hål med kaus i segelduk för revlinor eller sejsingar
• Revsejsing. Kort lina fastsatt i seglet som används till att binda upp den revade delen av ett segel
• Rigg. Mast, stag och vant
• Rodertryck. Det tryck som verkar på rodret när båten är obalanserad
• Rodkick. Stång mellan mastfoten och bommen
• Rorgängare. Den besättningsman som står till rors
• Rorkult. Pinne som används för att manövrera rodret
• Rorsman. Den besättningsman som står till rors
• Rullfock. Fock som rullas upp på förstaget
• Rullkapell. Kapell som hissas utanpå ett inrullat försegel och skyddar mot sol och regn
• Rullrev. Vid revning rullas storseglet upp på bommen.
• Rullstor. Storsegel som kan rullas in i masten
• Rymma. Gör vinden när den vrider akerut
• Ryttare. De travare som sitter i mastliket och som löper i en skena på masten
• Röstjärn. Vantinfästning på eller under däck
• Sagg. Förstagets avböjning åt lä
• Sann vind. Vindens verkliga riktning och styrka
• Saxa. Att ha storseglet och focken på var sida på läns
• Schackel. Öppningsbar och U-formad föreningslänk
• Segelbuk. Inbuktningen som ger en vingprofilform
• Segelställ. De segel som kan vara hissade samtidigt på en segelbåt
• Sejnfall. Ett fall i vantspridaren som användes till att hissa flaggor och vimplar med
• Sejsing. En kort tunn lina med en splitsad ögla i ena änden
• Självskotande fock. En fock vars skot löper på en skena i tvärskeppsriktningen
• Sjörum. Område i lä där båten har plats att manövrera
• Skarndäck. Den yttersta remsan av däcket
• Skenbar vind. Vektorsumman av sann vind och båtens fartvind
• Skot. Tamp att reglera ett segels vindvinkel med
• Skota hem. Dra in ett segel närmare långskeppslinjen
• Skotlås. Klämma som låser fast skotet
• Skotråtta Fjädrande klämma som låser fast skotet
• Skotskena. Reglerar fockskotets skotpunkt långskepps
• Skotvagn. Reglerar storskotets skotpunkt tvärskepps
• Skotpunkt. Den infästningspunkt, vilket det block är placerad på, som skotet löper genom fram till skothornet
• Skotvinch. Utväxlad spole som underlättar inskotning
• Skära i. Montera ett segels lik på bom, mast eller förstagsprofil eller trä en lind genom ett block
• Sköra. Få ett segel sönderblåst eller på annat sätt förstört
• Slacka. Släppa efter på t.ex. ett skot eller fall
• Slag. Genomvindsvändning från den ena bidevindshalsen till den andra
• Slagsida. Båtens lutning åt sidan
• Slå. Att vända en segelbåt genom vinden
• Släcka. Släppa efter på t.ex. ett skot eller fall
• Slör. Segling med vinden in snett akterifrån
• Snabbrev. Via ett blocksystem i bommen dras både mastlik och akterlik ner mot bommen när man drar i revlinan
• Snörplina. Trimlina för segellik
• Spalteffekten. Spalteffekten är benämningen på den uppbromsning av luftströmmen som sker när den trängs ihop mellan förseglet och storseglet.
• Spinnaker. Stort "ballongsegel" framför förstaget
• Spinnakerbom. Håller ut spinnakern åt lovart
• Spinnakergång. Segling med spinnaker
• Spinnakerstrumpa. Strumpa att hissa och fira spinnakern i
• Spribom. Håller ut förseglet mot lovart vid plattläns
• Sprayhood. Stänkskydd av tyg över ruffnedgången
• Stag. Stagar masten för- och akterut
• Stagvända. Vända båten med fören genom vindögat
• Stallning. När seglet tappar sin lyftkraft pga. för stor anfallsvinkel eller för djup buk
• Stormfock. Liten fock som används vid segling i hård vind
• Stormstor. Litet storsegel som används vid segling i hård vind
• Storsegel. Segel på mastens akterkant
• Straffa. Sträcka eller spänna hårt
• Sträckbog. När man seglar bidevind och inte behöver slå för att komma till en bestämd punkt
• Sugga. Lina med kastblock som planar ut spinnakern och hindrar den från att lyfta
• Svepta spridare. Bakåtvinklade vantspridare
• Säcka. Att packa ett segel vikt på rätt sätt i segelsäcken
• Sätta segel. Att sätta ett segel är att hissa och skota det
• Tamp. Den lösa änden på en lina
• Telltails. Trådar som visar luftströmningen längs seglet
• När spinnakern vrider sig runt förstaget formas den till ett timglas
• Travare. Länkar som löper i en skena
• Trimma. Att justera segel och rigg i syfte att få segelbåten att prestera maximalt
• Trimtrådar. Trådar fästa på vanten som visar relativ vind
• Trysail. Stormstorsegel
• Tvärs. Vinkelrätt ut från båtsidan
• Twist. Den gradvisa vridningen av storseglet från bom till fallhorn i förhållande till långskeppslinjen
• Tågvirke. Gemensam benämning på alla de linor som används ombord
• Underriggad. En segelbåt sägs vara underriggad om den har mindre segelyta än som motsvaras av dess tvärskeppsstabilitet
• Upwash. Avböjningen åt lovart av luftströmmen i framkanten på ett försegel (som orsakas av undertrycket på läsidan) innebär en gynnsammare anfallsvinkel
• UV-skydd. Påsydd UV-skydds duk i akterliket på ett rullförsegel som skyddar mot solstrålningen i inrullat läge
• Vant. Stagar upp masten i sidled
• Vantskruv. Spännskruv till vant och stag
• Vantspridare. Håller ut vanten från masten
• VMG (Velocity made good) Fart rakt mot eller med vinden
• Vindvisare. Strut eller pil i masttoppen som visar den relativa vindriktningen
• Vindregister. Ett segels vindregister avser anpassning till vissa vindstyrkor
• Väja. Vika av från kursen för att undvika kollision
• Windex. Vindriktningsvisare i masttoppen
• Öljett. Två hopstansade mässingsringar som förstärker ett hål i tex ett segel
• Öppen bog. Halvvindsbog, slörbog och länsbog men inte kryssbog
• Öppen vind. Segling med vinden in akter om tvärs
• Överlappande. Försegel som sträcker sig akter om masten
• Överriggad. En segelbåt sägs vara överriggad om den har större segelyta än som motsvaras av dess tvärskeppsstabilitet

Dags att ta upp båten snart

17 Aug 2020

Det är inte riktigt tid att ta upp båten ännu, men du bör göra det före mitten av oktober. Det har att göra med din försäkring. Många försäkringsbolag kräver att du ska ta upp båten innan den 15 oktober. Om det händer något med båten och den fortfarande ligger i vattnet är det därför inte säkert att den täcks av försäkringen. Men tar du upp den före, så gäller båtförsäkringen på land. För att vara på den säkra sidan bör du kolla vad som gäller för just din båtförsäkring.

Ta upp båten på ett säkert sätt

Hur du tar upp båten beror så klart helt och hållet på vad det är för slags båt du äger. En liten eka går ju bra att dra upp för hand, men en större båt kräver ofta att du har en båttrailer. Riktigt stora båtar kan behöva en kran för att få upp!

Är det en trailer som ska användas, kontrollera så att det finns ramper i närheten av din båt som du kan använda dig av.  Det går ofta bra att ta upp den själv på en trailer, men ha med någon för säkerhets skull. Är du med i en båtklubb kan du oftast boka tid för upptagning av båten med båtlyft. 

Tips på vägen om du ska köpa båt

4 May 2020

Att köpa båt är något som kan komma med en del fällor. Det gäller att tänka till före och ta till dig en del av de tips jag ska ge dig. Det är bra att vara varsam då du ska köpa en båt, så att det inte blir en dyr, obehaglig och långdragen historia.

Inför ditt båtköp, fundera över vad du har för behov samt hur mycket pengar du kan tänka dig att lägga på en båt. Det är bra att även göra upp en budget för löpande kostnader så som underhåll och bränsle. Vill du ha båten för att göra korta turer i skärgården eller behöver du en båt som du kan övernatta i? Hur många ska åka med på båten? Fundera även över om du vill  kunna köra riktigt snabbt eller satsa mer på komfort.

Du bör ha tillräckligt med manövreringskunskap för att kunna testköra de båtmodeller du är intresserad av att köpa. Det är viktigt att testa dig fram och känna efter om du gillar båten du kör eller om något känns obekvämt eller bökigt. Om det är hela familjen som ska åka ut, se till att de också får vara med och testa båten.

Olika sorters båtar kräver olika typer av underhåll. En del båtar måste tas om hand rätt mycket. Underhåll ska ske både på utsidan och insidan av båten. Det är bra att veta att ju mer trädetaljer, desto mer träunderhåll eftersom trä blir gammalt av sol, vind och fukt. En aluminiumbåt har nästan inget underhåll alls. Plastbåtar behöver tvättas, poleras och vaxas minst en gång per år.

Om du tänker dig att köpa en båt som är begagnad så är det inte fel att ha med dig en besiktningscoach. Ju äldre båt och desto fler installationer som finns på den, desto större risk för dolda fel på den. 

Om du köper en båt via en förmedlare så kan du begära att båten gås igenom av dom enligt ett standardbesiktningsprotokoll. 

Skulle du köpa båt privat, och upptäcker det är dolda fel, begär återköp enligt konsumentlagen och se till att du har en bra båtförsäkring som även täcker rättsskydd.

Båtsäljare idag brukar inte medvetet och med illvilja sälja en båt som de vet har dolda fel. Dock kan det lätt bli så att personen blivit lite så kallat hemmablind då man ägt båten länge och inte direkt märkt av att båten inte är som den ska.